Krönika Eva Lindberg

Idag växer klyftorna mellan människor lokalt, regionalt och nationellt i vårt land. Den utvecklingen har i och för sig pågått under lång tid nu, med början någon gång vid 1980-talet, accentuerad under nittiotalskrisen som sträckte sig en bit in på 2000-talet. I spåren av finanskrisen 2008 har ojämlikheten mellan människorna i vårt samhälle ökat dramatiskt – vi får söka oss tillbaka till 1920-talet, innan folkhemmet, för att hitta en så skev fördelning av rikedom och förmögenhet som idag.Det är uppenbart att socialdemokratin har en roll att spela i det här läget. Frågan om att minska ojämlikheten, öka den sociala utjämningen och rättvisan ligger i botten av vårt väsen, det är den uppgift som definierar vårt uppdrag. Vår tid är nu.

Ojämlikhet inskränker människors möjligheter att fullt ut agera och fungera i samhället. Ojämlika relationer försvagar människors hälsa, utbildning och ställning på arbetsmarknaden. Ojämlikheten minskar människors värdighet och självkänsla. Liksom den hämmar och håller tillbaka deras kapacitet och potential att agera och delta i samhället som fria, självständiga och starka medborgare. Växer klyftorna mellan människor, då hotas på allvar förtroendet i samhälle. Människor får inte lämnas utanför samhällets vanligaste förväntningar, utsättas för låga löner och hårda villkor, känna otrygghet för jobbet, sakna tillgång till grundläggande social service, vara utan möjlighet att påverka sin vardag.

I dagens läge kan jag inte se någon mer angelägen samhällsuppgift för oss socialdemokrater än att uttryckligen och medvetet formulera och genomföra politik som kan trycka tillbaka ojämlikheten. Det går att göra, vi har gjort förr. Men eftersom frågan är så omfattande och svårighetsgraden så hög, behöver vi angripa den systematiskt och få klart för oss hur ojämlikheten ser ut regionalt. Hur den tar sig uttryck? På vilka områden?

Vi behöver skapa oss en bild av hur ojämlikheten ser ut och yttrar sig regionalt. Vi behöver siffror och data på regional nivå. Vi behöver regionala fakta. Jämlikhet kan inte uppnås utan fakta. En individuell erfarenhet av ojämlikhet kan bortförklaras eller viftas bort, men kollektiva siffror över ojämlikhet kräver åtgärder. Men om vi inte vet hur ojämn fördelningen av tillgångar och resurser är kan vi inte veta var vi ska börja.

2018 initierade S-gruppen i regionfullmäktige att Region Gävleborg ska utreda läget i länet. Det blir första gången det görs i Gävleborg. I början av 2019 påbörjade Jämlikhetsutredningen sitt arbete. Utredarna har uppdraget att kartlägga den regionala bilden av hur ojämlikheten uppstår, ser ut och kan bemötas regionalt. Utredningen ska slutredovisas i slutet av det här året. Preliminära resultat tyder föga förvånande på att vårt län följer en större nationell och internationell trend. När hela bilden är klarlagd kommer vi att ha en bra punkt att starta från. Jag tror att vi bara är i början av en omfattande diskussion om ojämlikheten i vårt land och i vårt län.

EVA LINDBERG, regionstyrelsens ordförande